Etik & moral

Begreppet etik kommer från grekiskans ethos, som betyder sed och begreppet moral kommer från det latinetska ordet moralis och betyder det som rör seder. Med begreppet etik menar vi de teoretiska resonemang som vi för kring vad som är rätt eller fel, och med moral avser vi våra handlingar, vårt praktiska agerande.

Etik och moral handlar om vad som är rätt eller fel, gott eller ont. Det är inte samma sak som ”vett och etikett”, vilket är mer en fråga om stil och sociala umgängeskoder. Att peta sig i näsan offentligt är t.ex. inte omoraliskt utan snarare en etikettfråga. Vissa frågor kan dock hamna i gränslandet mellan etik och etikett.

Om en individs etiska ståndpunkter (det personen teoretiskt säger sig stå för) inte stämmer överens med individens moral (det sätt individen agerar på – de handlingar personen utför) brukar man tala om dubbelmoral.

Vad som anses vara etiskt rätt och fel kan förändras över tid och skiljer sig även åt mellan olika kulturer och livsåskådningar. Vissa värderingar återkommer i de flesta religioner och ideologier oavsett tid och rum. Uppfattningen att det är fel att döda andra människor är ett sådant mer eller mindre universellt etiskt ställningstagande. Samtidigt anser man i en del samhällen att det ibland är rätt att döda: i en del stater finner man det etiskt rätt att döma en person till döden för vissa typer av brott – det brottet kan vara att man begått mord, men i en del samhällen kan det också vara straffet för otrohet eller förräderi. Om krig utbryter råder undantagstillstånd från vanliga lagar och det blir etiskt acceptabelt att döda fiendesoldater som utgör ett hot. Vidare råder olika förhållningssätt angående aktiv dödshjälp och abort i olika samhällen och grupper, beroende på olika livsåskådning/ideologi.

Etiska resonemangsmodeller

Om man utgår från att man definierat vad som är gott och riktigt att sträva emot så finns det sedan olika resonemangsmodeller kring om den handling man utfört är bra eller inte.

Pliktetik

Enligt ett pliktetiskt/regeletiskt synsätt finns det regler för hur man ska handla, och vad som avgör vad som är etiskt rätt och fel i en situation är om man håller sig till reglerna eller inte. Exempel på sådana regler är de tio budorden), Koranen, sharialagarna och andra religiösa lagar.

Även enskilda principer är pliktetiska. Den gyllene regeln: ”Allt som ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” som Jesus förespråkade t.ex. (Matt 7:12)

Det kategoriska imperativet: ”Handla alltid så att principen för din handling kan upphöjas till allmän lag” myntades av Kant som menade att den principen är grunden för allt moraliskt handlande.

Konsekvensetik

Det som avgör vad som är rätt och fel ur ett konsekvensetiskt perspektiv är vad resultatet av en handling blev. Svagheten med det är att det kan vara svårt att förutse konsekvenserna i förväg.

En analysmodell som är en del av konsekvensetiken är Utilitarismen. Den innebär ”Största möjlighet lycka åt största möjliga antal människor” och formulerades av Jeremy Bentham.

Avsiktsetik

Enligt avsiktsetiken är det tanken som räknas. Oavsett konsekvenserna är en handling etiskt rätt om avsikten var god.

Situationsetik

Stundens ingivelse avgör vad som är rätt och fel i en viss situation. En inre moralisk vägvisare finns i varje människa och hjälper henne fatta beslut i varje ny situation som uppstår.